Bóolkhènt! Welcome! Benvenuto!   + + +     Enghele    SÈRJO BONATO KHUNTZ is gastòrbet    + + +     Enghele    SÈRJO BONATO KHUNTZ, bar haban vorlóart an vraünt und an hüutar    + + +     Enghele    ÈNGALLE FRIGO MAYER, an baarar zimbar, is gastòrbet    + + +     Enghele    ÈNGALLE FRIGO MAYAR, bar bèllanen hörtan gadénkhan    + + +     Gianni    Ricordo: Gianni Rapelli is gastòrbet    + + +     Gianni    Ricordo di Gianni Molinari    + + +     Gianni    Dar önjar liibar kséll Gianni Molinari is gastòrbet    + + +     Baposte    Benedikt XVI. is ganaamet Gaheertar Kséll   

       © 1997
Oliver Baumann •
Ermenegildo Bidese
Lùugan tunkhel aan in maan Finstere Mondschau Visione oscura di luna
Iz müzzte sainan pamme maan
galaüchtet, bìa-viil dar ménnschar
porghet dar khalte stòan,
ba habent-sich vorlóart imme sneebe.
 
Bar hakhan 'z holtz
pamme tunkhel-maan,
zòa 'az 'z prönne.
De poome gòilnt nèt,
se lüünent fintz 'z khlanghelt.
 
Bar sétzan in poom
pamme tunkhel-maan
zòa 'az ar grüüne.
De haijar lüünent nèt,
se boanent vor ünz imme balle.
 
Bar müzzan sainan
az bìa dar maano,
asò gaboont un alt,

zòa zo naüjaran-üz,
tünkhalan-üz,
zòa zo schainan hootar.
 
Bar ghingan in balt
sainten snéa,
zòa zo süüchan de vöghele.
Iz nòotet an nacht anlòan.
Pamme naüje-maan
bar sainan g'aisat.
 
Iz müzzte sainan pamme maan
galaüchtet, bìa-viil dar tòoten
porghet dar Rame-stòan,
ba habent-sich vorlóart
sainten an maano.
 
Nìa khödet ünz nèt khòona zait!
Es müsste sein im Mondenschein
beleuchtet, was der kalte Stein
an Menschen birgt,
die sich im Schnee verloren.
 
Wir schlagen das Holz
bei Dunkelmond,
damit es brennt.
Die Bäume heulen nicht,
sie schreien bis es schallt.
 
Wir pflanzen den Baum
bei Dunkelmond,
damit er grünt.
Die Kinder schreien nicht,
sie heulen um uns im Wald.
 
Wir müssen wie der Mond
sein, so vertraut und alt,


um neu zu werden,
dunkel werden,
um hell zu sein.
 
Wir sind als Schnee
in den Wald gegangen,
um die Vögel zu suchen.
Es braucht nur eine Nacht.
Bei Neumond sind wir Eis.

 
Es müsste sein im Mondenschein
beleuchtet, was der Rabenstein
an Toten birgt,
die sich als Mond verloren.

 
Sagt uns nie die Zeit!
Dal chiaror di luna dovrebbero essere
illuminati, tutti quegli uomini
che la pietra fredda nasconde,
e che si son persi nella neve.

Tagliamo la legna
a luna oscura,
affinché bruci.
Gli alberi non piangono
muggiscono finché eccheggia.

Piantiamo l'albero
a luna oscura,
affinché inverdisca.
I bimbi non urlano,
piangono intorno a noi nel bosco.

Dobbiamo essere
come la luna,
così amica ed antica,

per rinnovarci
oscurarci,
per splendere luminosamente.

Come neve
siamo entrati nel bosco
per cercar gli uccelli.
Ci vuole solo una notte.
Alla luna nuova siamo del ghiaccio.


Dal chiaror di luna dovrebb'essere
illuminati, tutti I morti che
il Rabenstein(roccia del corvo) nasconde,
che si son persi
essendo lune.

Non diteci mai l'ora!
 Oliver Baumann
in Zimbar-Gaprècht dar Siban Komàüne
Gròazòostarhòam, 31.12.2016
Oliver Baumann,

Großostheim 05.12.2016
Traduzione:

Enrico Sartori 27.02.2017


Foto: Oliver Baumann 2016 (kan Gròazòostarhòam)

zurück

 

   + + +     Eventi Alpe Cimbra    + + +     Eventi Altopiano    + + +     Eventi Lessinia    + + +     Eventi Alpe Cimbra    + + +     Eventi Altopiano    + + +     Eventi Lessinia    + + +     Eventi Alpe Cimbra    + + +     Eventi Altopiano   

Nach oben