Bóolkhènt! Welcome! Benvenuto!   + + +     Enghele    SÈRJO BONATO KHUNTZ is gastòrbet    + + +     Enghele    SÈRJO BONATO KHUNTZ, bar haban vorlóart an vraünt und an hüutar    + + +     Enghele    ÈNGALLE FRIGO MAYER, an baarar zimbar, is gastòrbet    + + +     Enghele    ÈNGALLE FRIGO MAYAR, bar bèllanen hörtan gadénkhan    + + +     Gianni    Ricordo: Gianni Rapelli is gastòrbet    + + +     Gianni    Ricordo di Gianni Molinari    + + +     Gianni    Dar önjar liibar kséll Gianni Molinari is gastòrbet    + + +     Baposte    Benedikt XVI. is ganaamet Gaheertar Kséll   

       © 1997
Oliver Baumann •
Ermenegildo Bidese

Dar turra vomme Kamme-Stòan (Stòone)
un dar Prà della Varda (biisa von dar baarte)
Der Turm von Pedescala
und der Prà della Varda
Il torrione di Pedescala
e il Prà della Varda
Vòlganten viil gaschégan-bizzarn de zait dar Langhepaarten
is allez òona mem-me hööbane aan ünzardar lèntlen,
ambìa dar-bail de Röömar habent ghet acht af de stèetar,
nalèzziganten „z lant", de Langhepaarten habent gastötzet
z sellekhose vüügan mittanandar innont iirme gantzen lante
un von dèmme vor de boonare òch, ba barn gabeest af in
perghen un in ètzonghen seedar eltorstar zait, un denne
habant-sich gastekhet in léganten-sig mittanandar in lèntlen. 

D ordnónghe romana von prefetturen, provìntzen un komaünen
is khent zor-machet un de raiche dar hèrtzöghe saint gabüartet,
un drinn de höffe (khèstelle) un palètze.

Z hèrzokh-raich Viisentz (Cimbria) is khent gasotzet imme jaare
602 (òdar man sainan 568) un in disame de langhepaarten saint
khent hòomalos un habent galaibet de boonare, ba barn hiartar.
Amm’èersten habant-sig gastekhet in sicharlekh de khriigar, ba
habent gabist gasüüchet posten vor de béar und vor de bacht:
z ist khòaz gaschighe, az dar naamo „Prà della Varda“ is-ta ka
Kugùlle, ba stammet abe vomme langhepaartischen „Warda“ baz
mòant „posto dar bèchte“ (baarte). Ditzan òart is de biisa nagane
me spitze vomme pèrghe zöbarst beelme bar gamachet au
d alta purkh.

Òch dar turra vomme Kamme Stòan, ba steet af dar òrografischen
schenken saiten vomme Aaste-taale, is tòal diisar béar, un z
mòant-sig, az-ar bar ganützet in dar zait mittara vor
vòarbacht-turra, ambìa ar bar zo segan von dar purghe ka Vélle.
Beele segar khödent, az de grumpfe-stòone
stamman von in Röömarn.



Ka Kugùlle an purkh bar gamachet au gabist òch,
beelz gasainan is gazaüghet met briifen vom-me khòasare,
ba is gastànt òbarn dar seelschaft-kherchen Sant‘ Khrìstoforo,
sainten zor-machet in-mitten me draizanten jaar-hundarte
von in Ezzelinen, az bìa-z prèart met höögarstar baar-schainonghe.
Für viele Historiker fällt die Langobardische Periode mit dem
Nulljahr unserer Dörfer zusammen, denn während für die
Römer die Aufmerksamkeit den Städten galt wohingegen der
"Agro" vernachlässigt wurde, organisierten die Langobarden
das soziale Gefüge in ihrem Territorium flächendeckend und
somit auch in der Bevölkerung, die schon seit Urzeit auf Almen
und Weiden anwesend war, und sich dann ansiedelte,
indem sie sich in kleinen Dörfern organisierte.

Die römische Ordnung in Präfekturen, Provinzen und Gemeinden
wurde aufgelöst und die Herzogtümer entstanden, iund darin
Höfe und Villen.

Das Herzogtum Vicenza entstand im Jahr 602 (oder vielleicht 568)
und in diesem liessen sich die Langobarden nieder, und
verleibten die von Hirten gebildete lokale Bevölkerung ein.
Als erstes siedelte sich sicherlich das Militär an, das bestimmt
nach Verteidigungs- und Beobachtungspunkte gesucht hat:
es ist kein Zufall, dass es in Cogollo den Toponym Prà della
Varda gibt der aus dem langobardischen "Warda" stammend,
was "Ort der Wache" bedeutet. Dieser Ort ist die Wiese
in der Nähe des Cima-Hügels, auf dem die alte Burg errichtet
wurde.

Auch der Pedescala-Turm, der sich im Gebiet von Cogollo an
der orographischen Linken des Astico-Tals befindet, gehört
dieser Verteidigung an, und es wird vermutet, dass er im
Mittelalter als Warnturm verwendet wurde, da er sich in Sicht-
verbindung mit der Burg von Velo sich befindet. Einige Gelehrte
behaupten, dass die Grundsteine römischen Ursprungs seien.


Sicherlich erhob sich auch in Cogollo eine Burg, dessen
Anwesenheit durch die kaiserlichen Diplome bestätigt ist und
oberhalb der Pfarrkirche S. Cristoforo positioniert war, welche
höchstwahrscheinlich in der ersten Hälfte des 13. Jahrhunderts
von den Ezzelini zerstört wurde.
Per molti storici il periodo Longobardo coincide
con l’anno zero dei nostri paesi, perché, mentre
i romani concentravano nelle città la loro attenzione
trascurando “l’Agro”, i Longobardi organizzarono
capillarmente il tessuto sociale in tutto il loro
territorio e quindi le genti, pur presenti da tempi
remoti agli alpeggi e ai pascoli divennero più
stanziali organizzandosi in piccoli villaggi.

L’ordinamento Romano in Prefetture, Provincie e
Municipi fu smantellato e nacquero i Ducati in ognuno
dei quali sorsero Corti e Ville.

Il Ducato di Vicenza nacque nel 602  (o forse nel 568)
e in esso si insediarono le popolazioni longobarde
assorbendo la popolazione locale formata da pastori.
Certamente i primi ad insediarsi furono i militari, che
con ogni probabilità avranno cercato dei punti di difesa 
e di osservazione:  non a caso a Cogollo esiste il toponimo
Prà della Varda dal longobardo “Warda” che significa
“luogo di guardia”. Questo luogo è il prato nelle vicinanze
del colle del Cima dove era eretto l’antico castello.


Anche il torrione di Pedescala sito nel territorio di Cogollo nella
sinistra orografica della valle dell’Astico rientra in questa ottica
di difesa e si pensa che in epoca medievale fosse utilizzato come
torre di segnalazione in caso di pericolo essendo in corrispondenza
visiva con il castello di Velo. Alcuni studiosi sostengono che le
fondamenta siano di fattura romana.


Sicuramente anche a Cogollo sorse un castello la cui presenza
è confermata dai diplomi imperiali e posizionato nell’area
soprastante la chiesa parrocchiale di S. Cristoforo, distrutta
molto probabilmente dagli Ezzelini nella prima metà del 1200.
Oliver Baumann in Zimbar-Gaprècht dar Siban Komàüne
met-tar richtanten hölfe vom-me Remigius Geiser 17.01.2019
Text des Schildes frei nach "Antonio Toldo: Valdastico ieri e oggi",
1984. Übersetzung: Enrico Sartori 2019
Testo del segno (Itinerario Valle dell'Astico 2015: Youtube)
dopo "Antonio Toldo: Valdastico ieri e oggi", 1984


Foto: Enrico Sartori


Foto: Youtube

zurück

 

   + + +     Eventi Alpe Cimbra    + + +     Eventi Altopiano    + + +     Eventi Lessinia    + + +     Eventi Alpe Cimbra    + + +     Eventi Altopiano    + + +     Eventi Lessinia    + + +     Eventi Alpe Cimbra    + + +     Eventi Altopiano   

Nach oben